MORGUL-LÅTSASVERKLIGHETER EP

Jag gör musik. Kanske inte musik som alla skulle tycka om, eller som jag ens brukar gilla i efterhand, men ibland så får jag respons på den i form av fanmails (sällan) och det är väl det som håller igång mig och hindrar mig från att gå in i väggen eller något annat dylikt. Tyvärr så använder jag ganska kassa musikprogram för tillfället,men det är för att jag inte har råd med musikprogram och viss utrustning just nu. 

MORGUL-LÅTSASVERKLIGHETER

Jag gör min musik under namnet MORGUL (fråga mig inte varför)och riktar främst in mig på elektronisk musik. Lyssnar väldigt mycket på chillwave, witch-house, ambient och post-dubstep. Något som ibland hörs i musiken och ibland inte. Ibland så gör jag något bra och ibland så lyckas jag göra något värdelöst. Däremot så släppte jag min EP, Låtsasverkligheter, för några veckor sedan på bandcamp. En EP som jag är någorlunda nöjd med och som du som möjligen läser det här vill att du ska höra. Det är gratis lyssning såklart och om du vill och råkar tycka om det du lyssnar på, så får du gärna köpa albumet för 46 svenska riksdaler på min sida och bidra till min framtida karriär som deprimerad supersvår musiker med en fanskara på 13 pers. 


Här kan du lyssna gratis: soundcloud.com/morguls-music
Här kan du köpa EP:n :https://morgul.bandcamp.com/album/l-tsasverkligheter

SIRIUSMO!!

Moritz Friedrich heter mannen bakom Siriusmo. Diggar du namnet? Ja, det är coolt. Han är tysk också. Ännu bättre. Tyskar kan elektronisk musik, for sure. Det tycker jag i alla fall och Siriusmo är inget undantag. Han är en berlinbaserad producent och gör elektronisk dansant musik. Han är också en konstnär. Sysslar bl.a med grafittimålning och grafisk illustration. Han är sjukt bra på att bemästra de flesta elektroniska genrer, och har släppt musik inom både techno, house, hip-hop, dub, disco, nu-disco, fransk house ala Daft Punk och Justice. Ja, listan kan göras så sjukt lång. 

Vart jag vill komma är att hans musik är bra, dansant och nyskapande. Det är allt du hört förut och det du inte har hört förut, och väldigt många av hans låtar är uppbyggda av bara samples, vilket jag tycker är sjukt coolt. Han har släppt musik på alla möjliga bolag vilket jag tycker är onödvändigt att nämna här. Däremot har han remixat för Digitalism och Simian Mobile Disco, vilket jag tycker är värt att nämna. Jag rekommenderar er till att lyssna på hans Debut-LP, Mosaik. Jag tycker att den är asbra och förmodligen så tycker ni detsamma. 

Mosaik

Eller så kan ni lyssna på hans senaste alster Enthusiast som släpptes tidigare iår, även den sjukt bra, om inte bättre. Fullt med analoga och varma ljud och pulserande beats som får stela och bittra semi-hipsters som mig att vilja dansa. 

Enthusiast

Jag tänker inte länka något, för ni får helt enkelt leta själva efter honom. Skriv in Siriusmo i sökfältet på spotify, så hittar ni honom. Ha en bra dag.

Recension: Jay-Jay Johanson-Whiskey.

En mycket kär vän introducerade The Knife för mig för ett par år sedan. Silent Shout, deras magnifika platta som släpptes 2006 och som bl.a vann alla de sex grammisnomineringar som den var nominerad till, var då ganska ny. Men Mikael (min kära vän) passade även på att introducera Jay-Jay Johanson för mig, då han gästade The Knife på en låt på Silent Shout. Låten heter Marble House och är fortfarande en av de bästa låtarna jag någonsin hört i hela mitt liv. Plattan är av någon anledning borttagen från Spotify, en av de mest tragiska händelser som hänt musikvärlden, så ni får helt enkelt nöja er med en youtubelänk till låten:

    

Jay-Jay Johanson har dock aldrig riktigt slagit igenom som The Knife har gjort, han har mest hållit sig i skymundan. Hans Debutplatta "Whiskey" släpptes 1996 men fick aldrig den uppmärksamhet den förtjänade här i Sverige. Men den gjorde succé i Frankrike och klättrade snabbt uppför listorna och Jay-Jay är numera kändis i Frankrike. Tur att fransmännen och fransyskorna har bra musiksmak! Redan här så får vi ett smakprov på den ljudbild som skall komma att prägla hans senare alster; Lounge, chill-out, Jazz, trip-hop, film noir och en stor dos melankoli. 

Omslaget till Whiskey.

Mest påtagligt är allt detta i öppningsspåret "It hurts me so" som präglas av loopade trip-hop beats, dramatiska, smått bondiga filmnoir-stråkar, deppigt låtskriveri och Jay-Jay's tydligt melankoliska sätt att sjunga på och även på det femte spåret "Im Older Now" , som även råkar vara min favoritlåt på hela plattan, bryter sig trip-hopen ut ordentligt och arrangemanget tycker jag påminner väldigt mycket om Björk's Hyperballad: Fina stråkar, loopade beats och Jay-Jay som sjunger om hur det var att vara ung och stilig: 

"I use to be swinging the girls 'cross the floor

And I use to be a lover like no one before and all the girls whispered and giggled and blushed when I passed but I know it's true that good things never last cause I'm older now 

much older than I was, when I was young"

Men är detta bra? Ja, det tycker jag. Säga vad man vill om Jay-Jay's ibland överdrivna melankoliska röst och låtskriveri, men det är nog bland det bästa i musikväg härstammandes från Sverige som jag någonsin hört. Han har dessutom släppt åtta stycken studioplattor sedan Whiskey, så gillar man inte det här, så finns det säkert något annat som han släppt som man garanterat kommer att gilla.

Hej.

Då blev jag med blogg. Vad trevligt.