söndag 2 mars 2014

Recension: Henric De La Cour: Kulturhuset, Borås




Henric De La Cour, mest känd som sångare i det numera upplösta indiepopbandet Yvonne, har på senare år gjort karriär som soloartist. Hans senaste album Mandrills släpptes i September och var en av de många bra plattor som släpptes förra året- om inte den bästa synthpop-plattan. 

Henric har sedan han var liten lidit av den obotliga lungsjukdomen Cystisk Fibros, något som påverkat hans liv i den mening att han har varit väldigt tillbakadragen och introvert. Det är då inte konstigt att hans musiks framtoning framstår som väldigt deppig och tröstlös, då han varje dag, "för varje andetag"-som han säger i Jacob Fröséns dokumentär 'Henric De La Cour', känner av sjukdomen.

Men det är ingen tröstlös och deppig Henric som kliver fram på den lilla scenen i Borås konstmuséum. Han är energisk och ger allt. Alla toner träffas galant och hans sång är lika fläckfri live som på studioalbumet, trots det aningen skräniga ljudet. Höjdpunkten på kvällen är den episka electroballaden  'Grenade' vars bas skakar hela muséet så att man nästan tror att alla tavlor ska falla ner från väggarna. Här så utnyttjar Henric sina lägre sångregister och det blir riktigt mäktigt. Även på den poppiga 'Shark' från den senaste plattan gör han bra ifrån sig och jag kan till och med skymta att några börjar röra sig rymiskt i något som verkar vara en hybrid mellan dans och diggande.

Men tyvärr så är det inte många närvarande på spelningen, vilket gör att det är väldigt glest i publiken. Och det medför att inte många vågar att ställa sig så långt fram resulterande i ett tomrum mellan scen och publik. Spelningen är väldigt kort också och varar i ungefär 45 minuter, vilket känns lite trist. Det är heller ingen vanlig spelning i en konserlokal och inga strålkastare eller nån form av scenljus finns tillgängligt, så goth-estetiken som han annars är väldigt känd för ges inte utrymme här, då det är ett fast ljus under hela spelningen. Men Henric ger allt han har de 45 minuterna, och jag är säker på att alla där var lika nöjda som jag. 

Har du aldrig lyssnat på Henric De La Cour så finner du en spotifylänk till Mandrills här.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar